23948sdkhjf

REPORTAGE: Svevia grundar med granar

När bron byggdes för över 70 år sedan räckte 20-30 träpålar som grundläggning. När Svevia upprepar processen drar man på betydligt mera – 1 200 granpålar ska ner i backen.

Estersmark.  Den åtta meter långa granpålen trycks till synes enkelt ner i backen, det verkar inte finnas mycket till motstånd.

– Det går lätt eftersom det är gammal sjöbotten, säger Simon Karlsson, arbetsledare på Svevia.

Vi befinner oss strax utanför Ånäset, på vägen mot Burträsk vid bron över Kålabodaån – en bro som just nu är avstängd och där vägen på ena sidan grävts bort.

– Det har blivit sättningar på båda sidan bron, vi ska åtgärda stabiliteten, förklarar Peter Lindgren, platschef på Svevia.

Svevia påbörjade sitt arbete i mitten av februari, då schaktade man ur vid ena brofästet och tog fram den gamla grundläggningen – som bestod av ett gäng träpålar i varierande skick.

När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på en strålande vårvinterdag ett par veckor senare är man i full gång med den nya grundläggningen.

– Vi har Svevias egen grundläggningsexpertis på plats, säger Peter Lindgren.

Bron är drygt 70 år gammal och när den byggdes grundlades den med tämligen få tall- och granpålar.

– Det var kanske 20-30 stycken, säger Simon Karlsson.

2022 ska inte mindre än 1 200 pålar ner i backen, 600 på vardera sidan bron.

Det blir inte heller gran- och tallpålar, sedan man grävt ur den gamla grundläggningen står det klart att vissa trädslag är tåligare än andra.

– De gamla tallpålarna hade ruttnat, granpålar håller mycket bättre, säger Peter Lindgren.

2022 är det alltså gran som gäller och de åtta meter långa och ”närproducerade” pålarna ligger i rediga travar i den gnistrande snön.

– De måste uppfylla vissa krav, de ska vara raka och ha en toppdimension på 215 millimeter, säger Peter Lindgren.

Att det blev träpålar just här beror på flera saker. Priset är en faktor, betongpålar är avsevärt dyrare. Träpålarna anses dock fungera minst lika väl i en grundläggning av det här slaget.

– Det har gjorts många geotekniska utredningar och det visade sig att den här metoden kunde räknas hem, säger Peter Lindgren.

Han slår fast att den grundläggning som görs nu kommer att hålla längre än den som gjordes när bron byggdes.

– Då slog de ner pålar bara närmast bron, nu blir det en betydligt större yta, totalt 750 kvadratmeter.

Trafiken mot Burträsk har letts om och Svevia får jobba i fred vid bron.

På plats finns förutom företagets egen pålmaskin, en Hitachi 350, några enheter som hyrts in av MT AB: två Catgrävare och en lastbil.

Personalstyrkan utgörs förutom av maskin- och lastbilsförarna av två yrkesarbetare, en mätare, en arbetsledare och en platschef.

Pålarna sätts tätt, med ungefär en meters mellanrum och en halv meter mellan raderna.

– När pålarna är nere ska vi bygga oss upp igen, med markfibernät i två lager och krossmaterial emellan, säger Peter Lindgren.

Noggranna mätningar görs inför varje ny omgång. Svevias eget team, med Jonas Yngvesson i spetsen, gör koordinater och märker ut var stockarna ska tryckas ner.

Pålmaskinisten följer instruktionerna, han vänder maskinen mot timmertraven, tar ett stadigt tag om en stock, svänger runt, placerar stockens kortsida på det utmärkta krysset och trycker till.

Granpålen ser ut att glida som genom smör ner i backen, när den kommit en bit ner blir det lite mera våldsamt, pålmaskinen dundrar på en kort stund och släpper sedan taget för att hämta en ny stock.

När de utmärkta raderna är fyllda med pålar kapas de uppstickande delarna ner till samma höjd.

– Sedan fyller vi på med jord, det får inte bli syre på pålarna, då börjar de ruttna, säger Peter Lindgren.

När den utschaktade ytan är pålad och klar schaktar man ur en bit till av vägen för att kunna mäta ut och påla även där.

– När vi är helt klara på ena sidan kan vi börja fylla på med geonät och kross, vi kan dock inte gå hela vägen in till bron, säger Peter Lindgren.

I stället får de börja jobba på andra sidan den noggrant inmätta bron och upprepa hela proceduren med schakt, mätning, pålning och fyllning – inklusive att lämna marginal vid brofästet.

– Vi måste fylla närmast bron på båda sidorna samtidigt, annars kan vi råka flytta på den, förklarar Peter Lindgren.

Till sist ska marken återställas, med bergkross i storleken 0-90 och 0-150, förklarar Peter Lindgren.

Han uppskattar tekniken och konstaterar att den är välbeprövad även om den kanske inte används så ofta.

– Det är en bra metod tycker jag, den är billigare än betongpålar och enkel att utföra. Vi använde granpålar på ett projekt i Umeå för drygt tio år sedan, men i Norrbotten används den rätt ofta.

Svevia räknar med att vara klara i månadsskiftet mars/april.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.125