23948sdkhjf

Mer samverkan och mindre sekretess ska komma åt kriminaliteten i branschen

Enligt Byggmarknadskommissionens slutrapport finns det ett omfattande problem med arbetslivskriminalitet inom byggbranschen. För att komma åt den föreslås det bland annat minskad sekretess mellan myndigheter, men även åtgärder för att företag ska få lättare att dela information mellan varandra om oseriösa entreprenörer.

Nyligen släppte Byggmarknadskommissionen sin slutrapport, “Från svart till vitt”, där man undersökt och föreslår flera åtgärder för att komma åt osund konkurrens och arbetslivskriminalitet. Kommissionen har bestått av företrädare med bakgrund inom facket såväl som näringslivet och leddes av tidigare bostadsminister Stefan Attefall.

Kommissionen säger att begreppet arbetslivskriminalitet handlar om “olagliga och på andra sätt ohederliga upplägg som syftar till att skaffa sig konkurrensfördelar genom att utnyttja arbetstagare och lura det allmänna”. De lyfter bland annat att svartarbetet inom byggsektorn har mer än fördubblats de senaste tio åren. En stor anledning ska enligt kommissionen vara EU-inträdet 1995 samt när flera nya länder från Östeuropa blev medlemmar 2004. De hänvisar till en undersökning där det framkom att cirka 80 procent av alla företag från fem länder i östra Europa har “en problematisk lönesättning, undandragande av skatt eller utebliven registrering i utstationeringsregistret”. En siffra som även Byggnads lyfte i en egen  granskning som de genomförde under hösten.

Kommissionen tar även upp en ihållande högkonjunktur med stor efterfrågan på arbetskraft och att byggföretagen använder sig allt mer av underentreprenörer som andra bidragande faktorer till en ökad kriminalitet.

För att komma till rätta med problemen föreslår Byggmarknadskommissionen flera olika åtgärder. Dels vill de se ett bättre samarbete mellan företagen där de exempelvis skulle kunna tipsa varandra om mindre nogräknade aktörer inom branschen. I rapporten säger de att det är svårt att säga om utbyte av erfarenheter av underentreprenörer omfattas av konkurrenslagen. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, säger att de har lyft frågan till Konkurrensverket då de redan i dag kan finnas svårigheter med att bara ha möten där deras medlemmar sitter i samma rum.

– I dag finns det företag som lägger ned mycket tid och pengar där de upptäcker företag som de inte vill ha att göra med men där de inte får dela med sig av informationen till andra. Vi har pratat om att de möjligtvis kan ge oss informationen och att vi kan titta vidare på det. Men vi måste samtidigt ha jättemycket på fötterna för att säga att “de här ska ni inte anlita”. För då kan man bli stämd eftersom man indirekt ger någon ett näringsförbud.

Kommissionen föreslår också att sekretessen mellan myndigheter ska minskas. Som exempel tar de upp att i nuläget finns det hinder om Arbetsmiljöverket upptäcker oegentligheter i arbetsmiljön och samtidigt misstänker skattefusk. I ett sådant läge finns det hinder som gör att de kan meddela andra myndigheter som Skatteverket. Även sekretessen på företagens skattekonton ska brytas anser de. Sådana uppgifter var så gott som offentliga fram tills nyligen då Högsta förvaltningsdomstolen prövade en tolkning som Skatteverket hade gjort. Med en återgång till hur det var innan domen menar Byggmarknadskommisonen att det som huvudentreprenör skulle bli lättare att granska en tilltänkt underentreprenör för att avgöra om denne är seriös och hederlig.

Även skarpare regler för arbetskraftsinvandring är något kommissionen anser skulle vara nödvändigt. De menar att Sverige är det välfärdsland som det är i dag tack vare en sådan invandring men att dagens regler kan utnyttjas av oseriösa företag som bara vill ha billig arbetskraft från tredje land. Kommissionen tycker därför att en ny lag mot arbetskraftsexploatering borde införas. På så vis skulle det bli straffbart om någon skulle låta en person jobba under uppenbart dåliga villkor och förhållanden. 

Catharina Elmsäter-Svärd tycker att man ska vara försiktig med att inskränka den fria rörligheten inom det europeiska samarbetet. Däremot stödjer hon förslaget om att det skulle vara straffbart att exploatera arbetare i trafficking eller liknande situationer.

– Då stödjer man den enskilde och kan få bort det dolda bakom. Där har vi också tillsammans med Byggnads specat i byggavtalet att det ska vara mer tydligt vad som de facto är lön. Så du inte bakar in en massa andra saker som förmåner och liknande och kallar det för lön när det inte är det.

Hon tycker också att det skulle vara farligt att hamna i en diskussion där man utgår från att alla utländska företag i byggbranschen fuskar. 

– Det stora problemet är de som inte anmäler sig till utstationeringsregistret. Det borde vara mer fokus på hur vi kommer åt dem och vad konsekvenserna blir för de som inte anmäler sig.

Catharina Elmsäter-Svärd menar att det framförallt är en kunskapsfråga när det kommer till problemet med oseriösa utländska företag. Hon säger att Byggföretagen jobbar med råd och tips till små som stora beställare och vilka krav de kan ställa samt hur man kontrollerar att de följs.

– Men även där är det väldigt svårt. Tar man bara de här företagen som Byggmarknadskommissionen har tittat på och som Byggnads hänvisar till råder det delade uppfattningar om det är fusk eller inte. 

Hon menar att det kan vara så att de utländska företagen går efter hemlandets lagstiftning och att det därför är viktigt att veta vilken juridik som gäller.

– Tillsammans med Byggnads har vi ansvar som parter att det görs uppföljningar och att företagen följer våra kriterier. Jag tror att det handlar om att rikta in åtgärderna mot de arbetsplatser där man befarar att risken är som störst att det pågår felaktigheter.

Utöver Byggmarknadskommissionens rapport enades även Byggföretagen och Byggnads förra året om att ta fram en gemensam åtgärdskommission. Dess uppdrag är att ta fram en åtgärdsplan för hur kontrollerna av att lagar och avtal följ och bli mer effektiva. Åtgärdskommissionens arbete ska vara klart senast den 30 juni i år.

– Vi har skjutit fram något möte men ambitionen ligger kvar och vi hoppas kunna genomföra det stora mötet vi tänkt i mars, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.094