23948sdkhjf
Innehållet nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

Hur sopig är framtiden?

| Medlemsnyhet | Företag Panasonic Toughbook

De flesta av oss skänker troligtvis inte många stunder åt att tänka på skräp.

Stefan Lindau, Nordic Country Manager på Panasonic TOUGHBOOK.

De flesta av oss skänker troligtvis inte många stunder åt att tänka på skräp. Vi bara utgår från att det fungerar, att plast på något magiskt vänster återvinns och att våra gator är rena som vi förväntar oss att de ska vara. Men det är nog fler än bara jag som på vägen till jobbet för stunden slagits av tanken om det nog inte var just idag som sopkärlet skulle rullas fram?

Avfallshantering är en stor fråga av yttersta vikt i hela Europa, faktiskt bokstavligt talat då en genomsnittlig europé producerar cirka fem ton sopor varje år. Enligt företaget Inrego skrotas varje år bara i Sverige 2,3 miljoner datorer, skärmar och mobiltelefoner. Om vi leker med tanken att vi skulle stapla allt på höjden så skulle vi enbart av en det som slängs under en dag kunna bygga ett torn lika högt som världens högsta byggnad – den 828 meter höga Burj Khalifa. Med hjälp av hela årets produktion blir sträckan lätt svindlande 30 mil! Då är vi en bra bit på vägen upp mot den internationella rymdstationen ISS.

38 % av avfallet i EU återvinns och i en rad europeiska länder går över 60 % av hushållsavfallet direkt till soptippen utan minsta försök till återvinning eller sortering. Här hemma i Sverige har vi en lång tradition av sopsortering och får ändå anses vara relativt flitiga. Enligt Statistiska Centralbyrån återvanns år 2020 60% av alla förpackningar som äntrade marknaden. En del material sticker så klart ut, såväl positivt som negativt. Hela 94% av allt glas hittar tillbaka in i återvinningskarusellen, ynka 11% av trävaror gör detsamma.   

Skräp på den politiska agendan

Hur som helst, skräp är storpolitik och något som i tider av ökat miljömedvetande förtjänar mer utrymme i den allmänna debatten. EU har ambitiösa planer och har som mål att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och helt cirkulär ekonomi till år 2050. Gott så, men eftersom ansvaret för avfallshanteringen ofta faller på redan budgetpressade lokala myndigheter kommer en väsentlig del av arbetet att förlita sig på effektivare och smartare insamlingsmetoder.

Här tror jag personligen, inte minst i egenskap av mångårig arbetare på ett företag vars produkter är en naturlig del av den globala logistikkedjan, att tekniska lösningar kommer att spela en betydande roll. Ta bara en sådan basal detalj som hur våra sopor hämtas. Här har inte mycket skett sedan fenomenets introduktion för diverse decennier sedan. Ansvariga aktörer kör sina invanda rundor och folk ställer ut sina kärl för tömning, vare sig de är tomma, halvfulla eller närmast brister av sopor. I en tid där vi annars är vana att beställa det mesta när vi verkligen behöver det vore det givetvis fullt möjligt att låta tekniklustan smitta av sig på återvinningsbranschen! Och tekniken för att så göra finns redan idag.

Dagens bärbara, ständigt uppkopplade enheter spelar en nyckelroll i ett sådant scenario. I en digital kedja där alla aktörer, från personalen i sopbilen till koordinatorer i kontorsmiljöer, ständigt har tillgång till aktuell information finner vi nyckeln till hur framtidens smarta sophantering kan se ut.

I takt med att sensorer både blivit mindre, billigare och mer kapabla till att ingå i uppkopplade  nätverk finner vi en annan ledtråd. Tänk på hur ett smart återvinningskärl själv kan meddela att det är dags att tömmas, eller hur en algoritm med hjälp av historisk data kan räkna ut att det en viss vecka i ett visst kvarter kan vara aktuellt med en extra upphämtning.

Börjar vi sedan fundera kring än mer nydanande teknik, som självkörande fordon, kan vi ytterligare bredda vårt perspektiv på hur återvinningskedjan från konsument till återvinningscentral kan komma att revolutioneras.

Utmaningar och möjligheter

Visst finns här utmaningar att nyktert ta i beaktning. Informationskedjan är stor och komplex och kommer att kräva avancerad programvara som i viss mån bör vara intelligent nog att ta egna beslut. Skräp och sopor är också av naturen en minst sagt smutsig verksamhet och den teknik som bör implementeras måste vara kapabel att stå emot damm, smuts, väta och temperaturomslag. Det är givetvis en självklarhet, men om jag återigen får luta mig mot min yrkesroll vet jag att det här med robust teknikutrustning är ett kapitel för sig och något som det tar mångårig expertis för att utveckla och hantera.

Men.

Tekniken finns i mångt och mycket tillgänglig redan idag och målen är som sagt uppsatta. Allt som saknas är ett helhetsgrepp, beslutsamhet och mod att våga förändra en mångårig tradition. Med lite av den senare varan kan vi tillsammans göra detta till årtiondet då sophanteringen till fullo tog steget in i framtiden.

Samtidigt har vi också mycket att tjäna på att både som konsumenter och företag fundera kring på hur mycket avfall vi genererar. Företag som väljer it-lösningar byggda för att hålla längre bidrar både till mindre skräp (minns mitt inledande exempel med soptornet som sträcker sig ut i rymden) samtidigt som den årliga kostnaden per enhet minskar, effektiviteten och produktiviteten ökar i takt med att enheter kräver mindre service och handpåläggning.

Framtidens sophantering handlar således lika mycket om teknisk effektivisering som hur vi aktivt väljer att producera mindre skräp medelst kloka, genomtänkta val.

Och hur var det nu igen, ställde du ut rätt återvinningskärl i morse?

Medlemsnyhet

Företag
Panasonic Toughbook

Vejlsøvej 51
8600 Silkeborg
Danmark
Panasonic Toughbook

Sänd till en kollega

0.11