Humlan visar vägen för moderna skolmiljöer
Byggd som passivhus i två våningar kan Humlans förskola ses som modell för framtidens utbildningsmiljöer. ”Humlan sammanfattar dagens moderna krav på hållbarhet och effektiv stadsbyggnadsplanering”, sammanfattar arkitekten Hilde Rivertz.
Förskolan Humlan i Årsta byggs med största hänsyn till miljö och klimat. Den cirka 1000 kvadratmeter stora byggnaden förväntas stå klar i mars 2019 och blir då den första passivhusförskolan i Stockholms stad. Byggherren SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) har sedan tidigare beslutat att alla nya byggnader som bolaget uppför ska certifieras som Miljöbyggnad. Nu har de alltså tagit nästa steg i kampen mot mer hållbara läromiljöer genom bygget av SISAB:s passivhusförskola.
Humlan är en del av en kraftig expansion inom utbildningsmiljöer. 900 nya skolor och förskolor behöver byggas bara de närmsta åren, enligt SKL. Det innebär högt tryck för arkitektbyrån Niras, som är specialister på just utbildningsmiljöer.
”De flesta uppdragsgivarna nuförtiden vill ha låg energiförbrukning och har höga krav på både material och kvalitet”, berättar Hilde, som jobbar med att rita utbildningsmiljöer.
Som passivhus kommer Humlan vara energisnål. Det har varit fullt fokus på att alla delar i fastigheten hänger ihop och samspelar för att energiförbrukningen ska bli så låg som möjligt. Allt från fönsterplacering, ljusinsläpp och luftflöde kontrolleras noga. ”Även isoleringen spelar en avgörande roll i ett passivhus och vi föreskrev därför ROCKWOOL REDAir FLEX för fasaden och REDAir Link runt fönster och dörrar”, berättar Hilde.
Humlan exemplifierar förutom passivhustekniken även ett annat byggnadssätt som vi förväntas få se mer av i framtiden, nämligen att bygga förskolor i flera plan. I Sverige är detta ovanligt, men sneglar man mot exempelvis Danmark är det annorlunda.
”Det råder stor platsbrist på förskolor och i städerna är tomterna ofta små. Påbyggnation gör det möjligt att bygga för fler på mindre yta”, berättar hon.
För de 108 barnen på Humlan innebär det att det blir mer yta kvar att vara ute och leka på, eftersom gården inte behöver tas i anspråk på samma sätt som om det varit ett plan.
Det är lätt att fastna i de byggnadstekniska förbättringar som sker inom utbildningsmiljöer. Men Hilde är noga med att lyfta fram de som ska vistas i byggnaden. Hon menar att huvudfokus trots allt måste vara att personal och barn mår bra och kan utvecklas i byggnaden.
”Att skapa en trygg och inbjudande lekmiljö har varit den övergripande visionen med det här projektet. Att vi kan uppnå det på ett sätt som dessutom är långsiktigt hållbart är förstås oerhört viktigt”, avslutar Hilde.
Foto: Förskolan Humlan i Årsta är byggd som passivhus i två plan. Niras arkitekter
